Etikettarkiv: Jaktetik

Balans mellan frihet, jaktglädje och regler – Etik?

Publicerad den av
4

Så här under längre ledigheter finns det lite extra utrymme att filosofera och fundera över jaktetik och beteende kring jakten. Det jag ofta återkommer till är den svåra balansen mellan den frihet och jaktglädje jag uppskattar mest och de informella och formella regler/värderingar som jag ofta tycker behövs för att trivseln skall frodas.

P1020784-001

Jag tror inte att jakten blir bra med för mycket regler och uppstyrning samtidigt som jag blir frustrerad när vissa jägare i jaktsammanhang inte alls beter sig som jag förväntar mig och själv ser som självklart…jag jobbar både med mig själv för att om möjligt vara ett föredöme, vilket inte alltid är lätt!…. samtidigt som jag funderar mycket på vilken typ av jakt man egentligen skall ägna sig åt…och hur mycket man skall bry sig om andra, det jag tror mest på är att goda gemensamma värderingar är det bästa vi kan ha…sen måste vissa formella regler och uppstyrning från jaktledning finnas där men inte vara det som vi är beroende av, mer en sista utväg och nåt att respekterat luta sig mot!

Vad är då en bra och balanserad jaktetik? Det är förstås omöjligt att ge ett entydigt svar på och inte min ambition med att släppa mina tankar fria. Det kommer alltid att vara utifrån betraktarens/utövarens subjektiva perspektiv och åsikter…men jag är säker på att en stor del av jägarkåren skulle kunna dra stora fördelar av att diskutera mer etik, definiera en gemensam värdegrund och sprida den inom ”kåren” för att vi långsiktigt skall vårda värdena inom olika områden och stärka vårt rykte samtidigt som vi får bättre jakter. Kanske skulle vi också kunna jobba mer med mentorier till unga och gamla nybörjare för att ge dom en aktiv fortsatt utbildning efter det som jägarexamen ger?

De områden som jag ser är:

Syn på vilt, viltvård och naturen generellt

  • Vissa ser naturen som nåt att betrakta nån gång per år (helst helt orörd när dom själva behagar ge sig ut) och vissa ser den som nåt att dra nytta av med mest rättigheter, däremellan finns det många sunda nyanser av mer vårdande perspektiv med viktiga inslag av respekt och vettigt nyttjande som gör att vi får en långsiktig hållbarhet.
  • Vad är t.ex vettig utfordring? När.och till vilka vilt under vilka förutsättningar? Ska vi sprida stora högar av sockerbetor nära grannen bara för att han gör det? Hur nära grannen får en åtel stå på en liten mark?.. eller hur många djur kan jag pürcha på min lilla gröna vall intill den stora Kronmarken?….svåra frågor!

Genomförande av jakt och ffa jaktskott

  • Det finns så otroligt många sorters jakt och så många situationer att ta hänsyn till men om vi har bara har respekt för djuren och åtminstone skäms när eftersöken blir mer än sällsynta, tyvärr är det inte självklart för alla? ….och tänk bara om alla jägare insåg att skytte är en färskvara…och inget man tränar bara på älgbanan nån gång varannat år!?

Respektfullt tillvaratagande av vilt från skott till frys

  • Grunden här är att ta reda på så mycket som möjligt på ett bra sätt! Jag stortrivs när Svensk jakt skriver om olika områden såsom skinnet t.ex.

Själv fick jag mina första jaktupplevelser i väldigt stor frihet i Lapplands stora områden men ändå tidigt också informella regler som jag fick till mig indirekt genom att betrakta äldre jägare och se hur dom betedde sig som jägare i skogen och gjorde jag fel fick jag veta det! Jag blir väldigt förvånad när jag i jaktsammanhang träffar på personer som jagat länge eller kort tid men inte har lärt sig grunderna såsom att vara så tyst man kan och inte bullra omkring i skogen eller att man släpper chansskott mot snabba djur. Var missade man grunderna?

Vi får inte glömma att mycket av charmen med jakt är att människor med olika bakgrund och värderingar/intressen samlas och nyttjar våra viltresurser under trevliga och hållbara förhållanden. Vi är markägare eller inte, egna arrenden eller bara gäster, landsbygdsbor eller stadsbor, vi är olika åldrar och kön med ofta vitt skilda värderingar, vi lockas av olika drivkrafter, naturattraktion, skydd av jordbruk/skogsbruk, spänning och social samvaro, intresse för köttresursen etc. Det gör förstås att vi absolut har olika perspektiv och erfarenheter samt synsätt både på naturen, viltet och jaktens utövande! Trots eller kanske tack vare våra olikheter måste vi kunna fungera tillsammans!

När tycker då jag att det blir mer eller mindre problem som vi kan hantera bättre i våra jaktlag? Det finns många olika situationer:

  • När jakttrycket blir så hårt att det i olika typer av skötselområden blandas för många olika intressen som går i konflikt så det blir för mycket politik…och resultatet blir inte bra sund vilvård utan en j…a massa regler som tar gläden ifrån jakten, 3 av fyra situationer möter man vilt som man av nån anledning inte får skjuta fast dom uppenbarligen dominerar, jag vet…man måste se till helhet och långsiktighet…. ofta stämmer det men lika ofta är det också helt felaktiga beslut baserade på egenintressen och avundsjuka… regler som man vet att hälften av jaktgrannarna mer eller mindre skiter i ändå!
  • När jaktformen och hundaktiviteten bllir viktigare än jaktkvaliten, man är ute och nöter så mycket på skogen så att vissa vilt lämnar marken långa stunder…men det förnekar man för att det är viktigare att vissa får köra på som dom vill och gjort i alla tider pga egoism, informella beroenden och hierarkier… .
  • När jag träffar machojägaren som har ett rykte att leva upp till så skjutandet och fällandet av vilt blir det allra mest centrala, ibland också för hastiga och för många skott…slarv med kött etc. Skojar bort dåliga skott och avbryter eftersök i förtid för att hinna få ner mer vilt.

Jag tror detta är en viktigare och viktigare diskussion, speciellt då jakten verkar vara på uppsving med mer och mer nya jägare och vi har en stark viltstam i Sverige, många nya vilt såsom starkare hjortstammar och vildsvin i vissa områden samtidigt som vissa områden med mer varg blir utarmade… . Samtidigt som vi har starka konfllikter mellan olika intressen såsom skogsvård och jordbruk mot långsiktig viltvård och jaktkvalite samt vargkriget som eskalerar mellan rabiata varghatare på ena sidan och naiva rovdjursälskare på andra sidan.

Hur hittar man balansen…en sund mer avslappnad enkel jakt som vilar på vettiga värden utan prylfokus och pack av hundar som hetsar vilt för att maximera utbytet…men ändå gemensamma enkla värderingar som gör att jakten fungerar utan en massa regler. En ledning av jakten som är sund och demokratisk men ändå vågar leda och styra då det blir fel!?

….eller så är det ett omöjligt projekt…men då har jag i alla fall skrivit av mig lite:-)

Som avslutning: Vad är jakt?… är vi alla jägare? Varför jagar vi? själv gillar jag Leif GW´s beskrivning som ett ärligt typiskt GW perspektiv:

http://www.youtube.com/watch?v=moXrb9ZiFYA

Vi ska inte huttla! 🙂 Det är roliga och tuffa utmaningar vi har! – Skitjakt därute!

Enkelskottsfilosofi!?

Publicerad den av
Svara

Gårdagens jaktlycka och ett ovanligt perfekt skott då djuret faller direkt inspirerar mig till lite reflektioner kring jaktskytte!

rådjur

Det finns en hel del etik eller informella/onämnda ”halvregler” som det inte pratas om så mycket i jägarkåren, trolgen mycket rädsla för att trampa nån på tårna?

Nåt som förvånar mig då och då är att man möter jägare, både mer erfarna och nybörjare som inte verkar strävar efter att skjuta 1 enda bra skott. Vissa verkar vara nöjda med att bara träffa nånstans, fortsätter skjuta utan att se var första skottet träffade och utan att vänta på att djuret faller. Det spelar förstås roll hur bra djuret tecknar vilket kan variera, gris t.ex tecknar inte alltid så tydligt och förstås också hur fort djuret kommer, det ÄR förstås viktigt att djuret inte springer vidare över en gräns in på grannens mark. Men…jag undrar bl.a hur mycket sånt man diskuterar under jägarexamen? (säkert mycket varierande…) Skottverkan, hur djuren tecknar…och hur långt olika vilt kan gå även efter ett bra skott. Sen spelar många andra faktorer in, självklart hur man känner att 1a skottet tog….minimera djurets lidande, kättförstöring, förhindra eftersök, närhet till gräns etc. Det är mycket att ta hänsyn till och svårt för både erfarna och nya jägare. Men hur mycket diskuterar vi jägare sånt och hur mycket ger vi feedback till nyblivna jägare. Ibland tror jag att det fungerar hyfsat bra med unga som övervakningsjagar men sämre mot äldre som börjat jaga sent i livet och där det finns stolhet, prestige och rädsla för att stöta sig!?

Som intresserad av skytte så tycker jag alltid att man i fall ska sträva efter att aldrig släppa ett skott om man inte vet att det kommer att ta bra, sen kan det alltid under olika typer av förhållanden bli dåliga skott ändå, men utgångspunkten skall vara att man tror att första skottet skall räcka, då har man en bra chans! Snabb repetering för att vara beredd men studera hur skottet tog och se hur djuret rör sig efter skottet, ligger det så ska man om man kan och får snabbt fånga av ifall djuret lever. Helst med stick om det är möjligt eftersom skott på nära håll ofta är svårare än man tror och lätt förstör mer kött.

Det absolut viktigaste här är självkännedom, vad är jag i för trim? Kan jag med min träning och förmåga skjuta på det här avståndet eller när djuret kommer så här fort eller när djuret står på det här sättet?

Många jägare övar alldeles för lite och tror att skytte är nånting man kan för alltid när man väl lärt sig, i mina ögon är det en färskvara även om det för varje år blir lättare och lättare att komma i trim. Men även här är jag rädd att stolthet och prestige är det som hindrar övning. Oftast övar dom som redan kan medan dom som är osäkra och rädda för att visa dåliag resultat är dom som inte kommer till övningarna. Vad kan vi göra åt det i våra jaktlag?

Jag tror att nya jägare skall börja med vak, smyg och åteljakt där alla förhållanden är mycket bra grund för att lära sig jaktskytte, oftast stillastående djur och bra stöd. Börja med det som jägare, gå inte direkt på drevjakter med snabba djur och även ibland helt annat tryck från hundägare och kompisar att djuren inte skall gå ”förbi”.

Jag tycker att alla jaktlag borde diskutera mer etik helt öppet och inte vara rädda för att prata om dom gråsoner vi har runt regler som vid första anblick kan verka enkla. Förutom ett bra Jakt PM så borde vi ha ”Etiska värderingar och rekommenderat jaktbeteende” i alla fall i diskussionsform! Sen får det inte vara så att om man av misstag inte alltid lyckas följa och nå upp till den nivå man eftersträvar så måste det vara ok så länge det inte sker för ofta eller att man uppenbart inte bryr sig om reglerna. Är vi för mycket jaktpoliser tar det lätt glädjen från jakten. Det är en svår balansgång men om vi inte eftersträvar ett överenskommet vettigt beteende som alla står bakom så ger vi inte oss själva bästa chans att ha trevliga jakter oich minimalt med eftersök.

Ha de bra i skogen!!